ingentinget

Dags då äntligen för en lite mer utförlig recension av Asus Eee Pc 901. Eftersom den blir ganska lång så har jag delat in den i stycken, för att göra det lättare att skumma och välja ut de intressanta delarna.

Eftersom jag fick min Eeemil, som han heter, precis innan jag skickade in min vanliga (och tills dess enda) laptop på reparation, så har jag använt Eeemil som enda dator, dvs till allt. Ett mycket bra sätt att få koll på hur den funkar.

Modell och tillbehör
Jag valde den svarta linuxmodellen, 20 GB SSD (”hårddisken”), en Atomprocessor på 1.6 GHz, och nu 2 GB RAM (var 1 GB från början). 8.9″ skärm, lite större än ett halvt A4, väger dryga kilot. Den vita är ursnygg, men efter att ha sett en svart på riktigt så fastnade jag helt: den är inte generiskt svart, utan snarare metallicbronssvart. Enormt snyggt.
Med i lådan följde, förutom de vanliga grejerna som ac-adapter, återställningsskivor etc, även ett fodral samt en putsduk. Fodralet är mycket trevligt tycker jag; inte swimsuit-lycran som jag är van vid utan något mycket mjukare och lenare, och istället för dragkedja har den en överlappande flik med kardborreband. Me like. Putsduken, om man orkar använda den, kommer väl till pass eftersom skalet är blankt och därmed mottagligt för fingeravtryck. Det är dock inget som har stört mig.

Operativsystemet
Xandros, det operativsystem som Asus skickade med är, om jag förstått saken rätt, en betalversion av linux. det vill säga, de har gjort en linuxdistribution och slängt in lite betalprogram i det. I vanliga fall är ju både linuxdistributionerna och linuxprogrammen gratis. I vilket fall så fann jag det tämligen värdelöst. Som standard har de något slags easy mode, en förenklad desktop som är enkel att använda och hyfsat logiskt, så att även den som aldrig sett något linux tidigare kan använda och förstå. Men, det gör förstås att det är begränsat. Alldeles för begränsat. Svårt (omöjligt?) att installera nya program, man stör sig på upplägget, och så vidare. Det ska gå att ändra till advanced mode, vilket ska se ut somett vanligt kde-skrivbord och vara likt windows. Jag lyckades dock inte med detta, och eftersom jag var under tidspress (behövde en vettigt fungerande dator snabbt) så installerade jag helt enkelt Ubuntu Eee (en version av Ubuntu som är specialgjord för Eee Pc). Jag ämnar försöka igen med Xandros när jag fått tillbaka min andra dator, men jag gissar att det kommer att sluta med att jag går tillbaka till Ubuntu, för det är den bästa linuxdistributionen jag har använt. Installationen var enkel (la in en skivbild på USB och sedan var det bara att installera), ochdet mesta fungerade direkt. Jag ägnade visserligen timmar åt att leta lösningar, men vet man vad man gör så går det jättesnabbt att fixa. Finns det intresse för en detaljerad guide?
Ubuntu Eee kom också med en förenklad desktop - dock inte så förenklad som Xandros, och bra mycket snyggare och mer genomarbetad. Jag tyckte den var trevlig, men jag är så förtjust i standard-Ubuntu att jag ville ha det här med, även om den förenklade är mer anpassad efter en liten skärm. Några musklick senare så såg det it som jag ville. Härligt!

Första intrycken
Första intrycket var givetvis “Herregud vad den är liten!”. Den är mycket söt, mycket mycket söt. Den är så lätt att jag kan hålla den i ena handen, något jag uppskattar enormt. Och, den får givetvis plats i nästan vilken handväska som helst. AC-adaptern är liten och smidig. Skärmen är svår att öppna med en hand (det finns ingen låsmekanism), men det går ju att leva med.

Skärmen
Skärmen är givetvis liten. Men trots det mycket behaglig att använda. Den är inte blank, vilket kanske innebär lite sämre bild men som är behagligare i långa loppet, speciellt vad gäller en dator som är gjord för att förflyttasoch användas i olika miljöer. Blanka skärmar ger som bekant reflektioner, vilket är oerhört irriterande i solljus eller andra ljusa miljöer.
Eftersom skärmen är såpass liten och har lägre upplösning än de flesta andra datorer nu för tiden (1024×600) så blir det mindre plats över på skärmen åt applikationer. Det finns saker man kan fixa för att anpassa programmen till en liten skärm, men som jag kör, med standardskrivbordet (en panel högst upp) och en webbläsare (firefox) med diverse bokmärkesfält och dylikt som tar plats, så blir det inte alltid så mycket utrymme för själva hemsidan. Öppnar jag en metroblogg, till exempel, (för de som orkar med metroblogglayouten), så ser jag reklambannern, bloggbannern och titeln på inlägget - vill jag se texten får jag scrolla ner. Jag ser inte detta som något direkt problem, eftersom man ändå måste scrolla, och vill man ha helskärm så finns F11, men det kan vara värt att nämna.
Bra bild även i vinkel, vilket är trevligt. Bra ljusstyrka. Enda gången jag känner att jag skulle vilja ha den ljusare är om jag tittar på videofiler som är märka i sig, och det problemet hade jag på gamla datorn också (och även på Doktorns dator, när jag lånat den).

Tangentbordet
Ja, tangentbordet är pyttelitet. Det passar dock mina (mycket mycket små) händer riktigt bra! Det här är precis rätt storlek för mig, faktiskt. Det är svårt för mig att avgöra hur det skulle fungera för någon med större händer, men Doktorn (vars lillfinger är större än mitt långfinger) hade förstås mer problem, även om han trodde han nog skulle vänja sig.
Det är behagligt att använda, trevligt tryck i tangenterna så att säga. Det enda som irriterar mig lite är att det hoppas över bokstäver ibland när jag skriver, och ibland blir det två i rad istället. Det händer dock mest när jag sitter med datorn i knät inte riktigt i position för att skriva, så det är kanske inte datorns fel. Tror det kan vara en inställningsgrej också. Det verkar också mest hända när jag skriver med svensk layout, inte när jag kör med den brittiska standardlayouten. Kanske är något mjukvarufel, bara. Nåja, förr eller senare (när jag har råd) så köper jag mig nog ett svenskt tangentbord och byter, blir intressant att se om det gör någon skillnad.
Det finns andra saker som jag ständigt gör fel på, med det har mest att göra med skillnaderna mellan det här tangentbordet och det på min andra dator. Till exempel så sitter 1/! längst ut på kanten (tangenten som brukar sitta utanför har bortprioriterats), och Ctrl sitter utanför Fn (vilket visserligen är det vanliga, men på min andra dator var det tvärtom, med Fn längst ut, och det sitter liksom i huvudet på mig nu). Sedan har jag ju ett brittiskt tangentbord, vilket jag inte är van vid, och när jag kör med svensk layout (som nu till exempel, uppenbarligen) så ser jag förstås inte vilka tecken som sitter var, utan får köra på minnet. Det funkar bra, men i och med att tangentbordet inte ser precis likadant ut som jag är van vid, så blir det fel ibland.

Touchpad
Eller musplatta. Över lag tycker jag att den funkar riktigt bra. Den är inte lika bra som de som har suttit på mina gamladatorer, men det hade jag inte väntat mig  heller. Det finns i princip inga specialfunktioner (tror jag, inte som jag har hittat i Ubuntu iallafall, men jag har inte letat klart än), och vill man scrolla så är det två fingrar som gäller. Det fungerar dock fint, när man väl har vant sig (mina gamla har haft enfingersscroll, i kanten).
Musknapparna, touchpadknapparna, eller vad man nu vill kalla dem, är ok. De är lite väl hårdtryckta, men inte värre än att det funkar, och jag tror dessutom att det blir bättre med lite användning. Dessutom brukar jag ju använda touchpaden för klickningar.

Ljudet
Att säga att det är bra ljud i högtalarna är en överdrift - köp en stereo eller externa högtalare om du vill lyssna mycket på musik och så. Däremot är det mycket ljud; till skillnad från min andra dator så går det alldeles utmärkt att titta på film utan att använda sig av externa högtalare eller hörlurar. Står man ut med kass kvalitet så funkar det faktiskt att fylla ett rum med musik också. Och kvaliteten duger som sagt för att kolla på film eller spela spel - iallafall för mig.

Batteritid
Av någon outgrundlig anledning så är alltid batteritiden bättre med XP - fattar inte riktigt varför, men så verkar det vara. Har läst recensioner där folk hävdar att de får ut 8 timmar med sin 901:a - utan trådlösa nätverket aktiverat, alltså (det drar batteri). I Xandros så har de gissningsvis fixat till det hela så att det funkar bra med batteriet också. Med Ubuntu får jag dock inte ut mer än 5 h 20 min (enligt batterivisaren) - det är dock med prestandainställningar, grafikinställningar, trådlöst nätverk och hela rubbet, så jag är mycket nöjd med det. Med min gamla fick jag ut kanske 3,5 h med XP och 2,5 med Ubuntu.
I både XP och Xandros kan man välja mellan olika lägen: hög prestanda eller strömsnålt, tex. Detsamma går att få i Ubuntu, även om jag fick ladda ner ett litet program för att fixa det hela (fanns säkert något terminalkod, men jag kunde den inte). Detta gör att man kan till exempel sitta hemma med strömsladden ikopplad och spela spel med högsta prestanda, för att sedan köra strömsparläget när man sitter på tåget och kör på batteri. Mycket praktiskt!

Prestanda
Har inte haft några  problem på den punkten. Spela filmfiler, lyssna på musik, surfa i firefox med många flikar uppe…Jag ska testa att spela spel, men då behöver jag först fixa skivbilder att lägga över på USB-minne och krångla, så det har fått vänta. Jag gissar att de senaste spelen är för tunga, men jag har flera gamla spel liggande som jag aldrig tog mig igenom - de flesta sådana som jag köpte billigt för en herrans massa år sedan, och de var gamla redan då. Frågan är väl snarast om de funkar att köra i Ubuntu via Wine, eller om de ens är kompatibla med XP.

Problem?
Jag tycker nog fläkten låter lite väl mycket. Ska man gå efter vad alla andra skriver på nätet så ska datorn vara nästintill ljudlös, och det är den definitivt inte. Dock tystare än min andra. Det går inte att öppna datorn där fläkten sitter för att kolla utan att bryta garantin, så det blir nog att jag går iväg till PC World med den och hör med dem, när jag fått tillbaka min andra dator. Då hinner de öppna efter renoveringen/ombyggnationen/vad-de-nu-skulle-göra. Uppdatering: jag hittade ett praktiskt script som fixade fläkten - anpassar hastigheten efter temperaturen och så. Verkar funka finfint!
Annars fungerar den lilla sötingen helt bortom förväntan! Jag skulle till och med gå så långt att påstå att den faktiskt fungerar som enda dator, om man nu har inte alltför stora krav och tänker spela tunga spel, redigera bilder en massa, eller dylikt. Efter nästan en månad med Eeemil som enda dator så är jag fortfarande lika förtjust. Därmed inte sagt att jag inte kommer uppskatta att ha en dator med större skärm också - det är trots allt trevligare att titta på film och tv-serier på en sådan. Och så har jag ju ingen extern cd/dvd-spelare, det känns som ett måste om man inte har tillgång till en annan dator. Fast det beror ju på vad man vill göra med den, förstås.

Slutsats
Jag är mycket nöjd. Mycket mycket nöjd. Asus Eee pc 901 är ett mycket bra val om man är ute efter en ultraportabel dator. Enda anledningen till att inte skaffa den är om man är ute efter något med ett lite större tangentbord, till exempel om man tänker använda den till att skriva mycket och har stora händer. Men isåfall finns ju Asus Eee Pc 1000 - en lite större version av 901:an, och säkerligen lika trevlig.

Jag hade tänkt lägga upp lite bilder som visar hur enormt liten och söt Eeemil är, men de blev alldeles suddiga allihop. Får se om jag tar tag i att ta några nya bilder senare, annars finns det en hel del jämförelsebilder liggande ute på nätet.

Frågor?

Tags: computer, eee

This entry was posted on Monday, October 27th, 2008 at 18:56 and is filed under computer. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.