Jag lutar åt det förra. Faktiskt. (förutsatt att man rör på sig ordentligt också :-P)
Intressant artikel om tv-spelens påverkan på synen.
Archive for the ‘entertainment’ Category
Bra eller dåligt?
Saturday, April 4th, 2009haiku
Monday, March 30th, 2009Inspirerad av Björns haikupost skrev jag en egen:
mensvärk usch och fy
dagen den är lång och seg
jag vill ha choklad
Tänk…
Tuesday, November 11th, 2008Det är först nu som jag inser varför Doktorn och Martha bar vallmor i slutet av avsnittet “The Family of Blood“. Nog för att jag förstod att det var någon slags symbol och så, men jag saknade helt referensramarna.
Nu undrar jag om inte tidpunkten som pojken såg var klockan elva? Får ta och leta upp avsnittet och kolla (om ingen annan vet?). Det vore himla snyggt, faktiskt.
Remembrance Day
Tuesday, November 11th, 2008Nu när man bor i ett land där krig länge varit mer av en verklighet än vad det är för många av oss i Sverige.
In Flanders fields the poppies blow
Between the crosses, row on row,
That mark our place; and in the sky
The larks, still bravely singing, fly
Scarce heard amid the guns below.
We are the dead. Short days ago
We lived, felt dawn, saw sunset glow,
Loved, and were loved, and now we lie
In Flanders fields.
Take up our quarrel with the foe:
To you from failing hands we throw
The torch; be yours to hold it high.
If ye break faith with us who die
We shall not sleep, though poppies grow
In Flanders fields.
“In Flanders Fields”, Lieutenant Colonel John McCrae, 1915.
Mer läsning om Remembrance Day, Armistice Day, Veterans Day och Hågkomstens dag på wikipedia.
Nej!
Thursday, November 6th, 2008Michael Crichton har dött. En författare som kunde konsten att underhålla sin läsare, med ett enkelt och lättillgängigt språk. Hans böcker är några av de få böcker som verkligen spelas upp som filmer bakom mina ögon när jag läser; jag ser alltid bilder, men i speciellt Prey så var det som att se en film. Mycket häftigt. Den här killen säger det bättre än vad jag orkar kan: Michael Crichton got my son hooked on reading.
Alla böcker behöver inte vara djupa, svårskrivna eller litteraturvetenskapligt “accepterade” - underhållning ska inte underskattas.
Typiskt också.
Thursday, October 30th, 2008David Tennant ska sluta spela the Doctor; nästa års avsnitt blir hans sista (tyvärr bara några specials - säsong 5 väntar ett år). Jag gillade Christopher Eccleston som nionde doktorn, och jag gillar David Tennant som tionde. Hoppas jag kommer gilla elvan också. (Och att nästa companion blir bättre än Donna!)
Detta påminner mig om att jag borde skriva om Love’s Labour’s Lost, i vilken Tennant gjorde en superbra insats. Nåja, det får vänta. Nu ska jag äta. Sent som vanligt.
Förresten
Tuesday, October 28th, 2008Finns det ett svenskt ord för cliffhanger?
Jag har mail och kommentarer att svara på, men jag är så himla trött, och förra inlägget tog längre tid att skriva än jag hade tänkt, så det får vänta till imorgon. Nu ska jag fylla varmvattenflaskan och lägga mig i sängen och läsa lite mer i The Curious Incident of the Dog in the Night-time. Hittills är den helt underbar. Jag älskar logiken i pojkens tänkande. Känner igen mig litegrann. 
True Blood Back Beat
Tuesday, October 28th, 2008Å ena sidan är jag inte jätteförtjust i True Blood. Böckerna är visserligen inte särskilt bra skrivna (den första speciellt är skrattretande), men de har en viss charm och man lär känna karaktärerna, och jag saknar dem nu när jag läst alla åtta böcker som finns (nästa bok kommer ut i maj nästa år, tills dess finns ju som tur är fanfic). Serien är stundvis mer välskriven (speciellt de första avsnitten), men karaktärsskildringarna lämnar en del övrigt att önska och sidohandlingarna som de slängt in, som egentligen inte är sidohandlingar eftersom de snarast tar över Sookies handling, är med få undantag totalt värdelösa och bra exempel på bortkastade pengar å serieproducentens vägnar och bortkastad tid å mina vägnar. Mycket synd, för det finns mycket potential att ta vara på i bok-canon. Varför hitta på eget när det inte ens är bättre eller över huvud taget bidrar till något vettigt?
Å andra sidan kan jag inte låta bli att titta, och jag ser fram emot varje nytt avsnitt även om jag tröttnar när jag ser dem och de bara schabblar bort allt intressant i en orgie i sex och vampyrblod. Men men. Som sagt, jag ser den ju trots allt.
Iallafall. Något som stör mig är alla dessa cliffhangers. De är inte bara värdelösa och handlingsbrytande, utan dessutom löjligt förutsägbara (nu vet jag ju vad som kommer att hända, men jag tyckte likadant innan jag läste böckerna). Men det slog mig inte förrän igår varför jag stör mig så.
Baktakt.
Avsnittets början illustreras av < och avsnittet slut illustreras av >. I vanliga fall ser en series struktur mer eller mindre ut så här, mycket förenklat givetvis:
< uppbyggnad spänning kris lösning eftermäle > < uppbyggnad spänning kris lösning eftermäle >
Typ. Medan strukturen i True Blood ser ut så här (från och med andra avsnittet, eftersom första avsnittet av förklarliga skäl inledde allt, och det fanns ingen cliffhanger att bygga vidare på från tidigare avsnitt):
< lösning eftermäle uppbyggnad spänning kris > < lösning eftermäle uppbyggnad spänning kris >
Detta skulle kunna ses som ett häftigt sätt att bygga upp serien på, wow, coolt, och så vidare. Men tyvärr så funkar det inte på mig. Det känns fel. Baktaktigt. Nu är det ju inget fel på baktakt när det gäller musik (tror jag, iallafall om det är medvetet gjort), men det funkar inte i en serie. Iallafall inte i den här serien, uppenbarligen. Jag har egentligen ingenting emot cliffhangers i allmänhet, men i det här fallet… nej. När man väl kommit in i handlingen så bryts den, och när man nästa vecka återupptar den så finns det inte tillräckligt med tid för att fånga känslan igen, innan problemet är löst och handlingen travar vidare. Det blir lite grann “Ja just det ja! Hon var i fara och-… jaha. Där var det över. Så… skönt, att det löste sig.”. Kanske är problemet helt enkelt att de väntar för länge med att bryta, istället för att spara lite spänning till nästföljande avsnitt?
Men, ni andra tittare kanske tycker annorlunda?
lyckosamt
Monday, October 27th, 2008Av olika anledningar så har jag knappt suttit vid datorn idag, så jag leker Gud (för att jag kan!) och skjuter upp publicerandet av recensionen till imorgon. Nu är det nämligen dags att sova, och jag borde iallafall skumma igenom den innan jag slår slag i sak.
Vi såg förresten tre avsnitt av House ikväll. Cooolt. (Andra säsongen -jag har sett alla men det har inte Doktorn, och jag har tillräckligt dåligt minne för att tycka att avsnitten är lika bra nu som då. Jättepraktiskt1)
(Best of) dagens fångst:
* Cool fiberoptiklampa, svart med blått sken, batteridriven, helt underbar, kan stirra på den i timmar. Visste ni att om man är i mörker och ruskar på den lite så ser det ut som maskar och mönster och så? Testa. Helt fascinerande.
* The Curious Incident of the Dog in the Night-time, Mark Haddon. Har velat ha den länge, och idag sprang jag på en inbunden kopia på Oxfam, i princip nyskick. Priset? 99 p. Det är ett bra pris oavsett vad den skulle kostat annars (jag hade förstås inte köpt den i inbunden utan pocket, men), men eftersom det nu står tryckt £10.99 på omslaget så tycker jag mig ha tjänat £10. Trevligt!
Back in the land of the living
Thursday, October 9th, 2008Typ. Gamla datorn är medskickad till Sverige för inlämning och förhoppningsvis reparation, nya datorn är i fungerande skick (Ubuntu Eee, tröttnade på Xandros), veckan har varit innehållsrik. Gårdagen var mest ett töcken - ont i kroppen och helt utmattad. Piggare idag. Har börjat ta tag i allt jag missat, däribland bloggläsande.
Framtida bloggämnen: Love’s Labour’s Lost i Stratford, filmer (Nim’s Island samt The Duchess), Eee Pc 901, plus lite englandsgrejer. Kommer så småningom.