Jag har i några år givit bort fotokalendrar till nära och kära. Ett utmärkt sätt att dels fixa en personlig, rolig och användbar gåva, och dels att få sina digitala bilder på papper. Jag hade ingen aning om att det fanns fotoböcker förrän en klient stolt visade upp några hon fått av sin son. Då bestämde jag mig för att kanske skulle det bli fotoböcker till jul detta år istället. Jag har dock alldeles glömt bort att kolla runt efter vad som finns, så det var ju mycket lägligt att detta erbjudande dör upp. Det blir ju lätt att man tar det billigaste man hittar istället för att gå på kvalitet, och kvaliteten är mycket lättare att bedöma om man faktiskt har en bok i handen istället för bara en bild på en hemsida.

Det finns en hel del information på FUJIs hemsida, och fotoböckerna finns i alla tänkbara varianter och prisklasser. Hård pärm, mjuk pärm, standardpapper, lyxpapper, A4, A5, A6, stående, liggande kvadratisk.  En bild per sida, flera bilder per sida, olika design på sidorna, stora bilder, små bilder, inramade bilder, roliga designer för bilderna, egen text och bild på fram- och baksida. Ja, de verkar ha täckt in allt man kan tänkas vilja ha och göra. Själva boken utformar man i deras eget program som man laddar ner gratis. Frågan är bara om det funkar i Linux…

Nu är det bara att hoppas på att jag faktiskt får en gratis bok, och att jag har tillräckligt med (bra) bilder för att fylla den. Givetvis skriver jag om boken igen efter jaag har fått den, när jag faktiskt kan bedöma kvaliteten på riktigt. Men det ser lovande ut, det gör det!

De flesta som jag diskuterat EP-valet med som inte röstade på Piratpartiet gjorde det inte för att de inte tycker intregiteten är viktig, utan för att de inte känner att de kan stå för allt som PP står för. Vilket osökt får mig att undra över om de själva står för precis allt som partiet de valde istället tycker - känns ganska tveksamt, eller hur? Men jag förstår tveksamheten i att legitimera ett parti som i vissa aspekter helt tycks sakna bromsar. Hur kan de fått för sig att ingen ska få betalt för sitt arbete någonsin? Jag är helt med på att det kostar enormt mycket pengar att spela in en film, och de pengarna måste fås ttillbaka på något sätt. Det jag vänder mig emot är oviljan att anpassa sig till verkligheten - och så frstås det enorma hot mot den presonliga integriteten som dagens politik utgör. FRA, IPRED… vad kommer härnäst?

Varför rösta för ett parti som har såpass extrema åsikter då? Ja, en rätt stor del av mig vill svara med det gamla stereotypa kvinnosvaret: om du inte vet det så tänker jag inte berätta det för dig! Det borde vara så självklart. Självklart på ett alldeles naturligt sätt och inte på det där gamla dumma jag-tänker-inte-förklara-för-dig-om-du-inte-fattar-själv-sättet. Men det finns en enormt stor generationsklyfta inom dagens väljare - en del har i stort sett växt upp med internet, en del (däribland jag själv) minns tiden innan internet men har tagit till hela internetidén som fisk till vatten och ser nu internet som något självklart, en del har levt utan internet en stor del av sitt liv och förstår kanske inte riktigt grejen med det. Och en del orkar inte bry sig. Det borde vara upp till oss i mellangenerationen (en stor generalisering här, men vi kanske inte ska se det som åldersgenerationer utan tankesätt?) att förklara och visa. De som helt vuxit upp med internet har säkert lika svårt att förstå “gamlingarna som inte fattar något” som gamlingarna har att förstå de unga. Borde inte vi som sett båda sidorna av internet, både livet utan och livet med, vara de som medlar? Jag hoppas att Piratpartiet kan hjälpa till med det, och att inte “de unga” får allt utrymme. Jag lever trots allt i tron att alla kan förstå hur fantastiskt internet är, vilka oerhörda möjligheter som finns. Fast så är jag väl kanske mer ung än gammal…

På något sätt måste vi sätta ner foten och visa att det inte är acceptabelt att strunta i integritetsfrågorna, att vi inte tänker ta det liggande. Oavsett vad man tycker om själva FRA-frågan så torde Reinfeldt och co’s beteende gentemot sina medpartister väcka upprördhet - att mobba ut eller hindra någon från att rösta som den vill är så långt ifrån acceptabelt man kan komma. Ochh övervakningen… snälla, erkänn att ni skötte det fel och gör något för att rädda det hela! Helst innan nästa riksdagsval, tack. Om man inte kan rösta på Socialdemokraterna för att, tja, man vill Sveriges bästa (och då ryker faktiskt vänsterpartiet och Miljöpartiet, ledsen), men inte kan rösta på något av de borgerliga alternativen, vad finns kvar? Piratpartiet? Jag gör det som krävs, och jag är nog inte ensam.

My Cup of Tea skriver tänkvärt om valvåndan, och jag tar mig friheten att citera ett kort stycke här:

För det är ju så, att vi röstar inte i ett vakuum, och röstning enligt det kategoriska imperativet är vare sig möjligt eller önskvärt. Jag skulle inte rösta på Piratpartiet om jag trodde att det skulle leda till att de ensamma fick bestämma om allt i egen majoritet. Men den situationen är helt hypotetisk. Verkligheten  är att Piratpartiet kan få ett, eller med lite tur två, mandat, och de kommer att verka i en politisk verklighet där även moderater, folkpartister, socialdemokrater och så vidare har inflytande. Sett ur det perspektivt ter det sig alls icke problematiskt att rösta på Piratpartiet, trots även starka associationer. Sannolikheten att Piratpartiet kommer att kunna ställa till skada är helt enkelt mycket mindre än sannolikheten för att det kan göra en viss och välbehövlig nytta i några mycket viktiga frågor.

Mer om det kategoriska imperativet finns på Copyriot. Och mer läsvärt om Piratpartiet och gammelpartierna hos Henrik Alexandersson här och här. Faktum är att det finns gott om underbara skrivare som skriver tänkvärda saker på internet - det är en del av tjusningen med det. Och precis som med gammelmedia så får man skilja agnarna från vetet - jag ser inget problem med det. Problemet i det fallet ligger nog hos de som ser internet som något slags orakel där allt är sant. Jag undrar om de tror på allt som står i pappers-Aftonbladet också?

Stort tack till Johan Ingerö, vars bloggpost gjorde att jag fick upp ångan och faktiskt satte mig ner och skrev av mig lite. Min första riktigt politiska bloggpost, tror jag nog. Och ett ämne som förtjänar mer tid och kunskap än vad jag har givit det här.

Och du, Annika Qarlsson, jag får inte heller ihop det - tycker centerpartiet att integritet är viktig eller tycker de inte det???

(Det visade sig visserligen att vårt lås satt lite snett och därför gick extra lätt att låsa och stänga, det ska ta emot när man försöker göra det. Men iallafall.)

Efter en sväng till affärssamlingen i närheten kom vi således, hungriga, kissnödiga och trötta, hem till en dörr som inte gick att öppna.

Nyckeln går inte att vrida om. Panik!

Bara att traska till en närbelägen låssmed som jag visste hade 24-timmarsservice. Fast han hade tydligen stängt pga sjukdom. Jättebra.

Tur man bor i ett hyfsat civiliserat land iallafall! Stannade till på en av pubarna på vägen hem, fick låna telefonkatalogen av en hjälpsam bartender (efter diverse tips från gästerna), och ringde en dygnet runt-jourande låssmed. Talade med en mycket trevlig dam och låssmeden var på väg.

45 min skulle det ta, och jag var helt utsvulten, så vi stannade till på nästa pub och köpte ciabatta och öl. Dörren visade sig vara lättöppnad och låssmeden mycket trevlig, och vi fick dessutom hjälp med några av låsen på köksdörren som inte funkar eftersom någon idiot målat igen dem, och till råga på allt en nyckel till dem på köpet. Fast roligare kunde man ju haft för pengarna…

Väl inne så gav vi oss strax ut igen, för det var lite sent för att laga vettig mat och vi var utsvultna. Vi tog en kort liten sväng runt kvarteret och stannade på den femte puben till för att äta mat (finns ett antal till inom bekvämt krypavstånd). Gott! Vi var mycket gladare människor efter maten.

• Jag jobbade idag. Det var 16 grader varmt i skuggan, solsken och blå himmel, vi var i parken och barnen var glada och lugna. Härligt!
• Jag bakade scones idag. Flera gånger. Testade nytt recept. Gjorde en sats, satte in dem i ugnen, diskade och gjorde i ordning, vi satte oss till bords och skulle äta, vi upptäckte att de var alldeles degiga, ytterligare tid i ugnen till ingen nytta. Skam den som ger sig! Gjorde en till sats (efter att ha torkat disken), satte in dem i ugnen, diskade och gjorde iordning, tittade på teskedsmåttet och insåg att det inte var ett teskedsmått utan en fjärdedels teskedsmått, aka kryddmått (finns det ingen motsvarighet till kryddmått i engelskan?), slutsats: för lite bakpulver, andra satsen kommer bli lika dålig som den första. Gjorde en tredje sats (efter att ha torkat disken), diskade det som hanns med innan varmvattnet tog slut, vi satte oss till bords, vi upptäckte att det var väldigt salta scones, knappt ätliga, slutsats: dåligt recept. Pernilla, kan du maila mig ditt recept?
• Jag är trött. The Day After Tomorrow går på tv. Magnus har inte sett den. Vi spelar in den. Jag trött. Vi se. Snart. Zzzzzzzzz.

Intressant artikel om tv-spelens påverkan på synen.

Längs med floden finns massvis av stora och gissningsvis dyra hus. Vad sägs om en egen marina utanför fönstret?

Pilträd (hoppas jag att det är) finns det också gott om. Och flodkanter som är anpassade till roddarna- rodd är ju vanligt här på floden.

Vackra träd.

Och flodbåtar som tjänstgör som hus ligger angjorda lite här  och där, speciellt vid den här sträckan av floden.

Och så broar förstås, för att förenkla överfarten för oss fotgängare och cyklister.

På andra sidan om gångvägen finns den stora gräsplätt som kallas Midsummer Common. Här anordnas diverse tivolijippon och dylikt om sommaren, och på hösten går här ungtjurar fritt. Ett trevligt grönområde att ströva genom, med gott om plats för barn att leka och hundar att springa.

Midsummer Common i motljus i riktning mot centrum. Plätt och plätt… det är en rätt stor gräsmatta, måste sägas.

Som sagt, hus och båtar utgör en stor del av charmen.

Bro och träd, vackert reflekterade i vattnet.

Lite annan vinkel för att få med reflektionen. Vilken bild är snyggast?

Bilbro finns det också. Under den bor duvorna!

Detta är förstås inte Cam utan en liten bäck som går genom Jesus Green (ett annat gräsmattsområde vid älven, som delas av från Midsummer Common genom en hyfsat trafikerad bilväg (man ser bilbron i bakgrunden till vänster i bilden, syns bättre om man förstorar upp).

Jag avslutar med en bild av bäcken ovan. Blommorna blev rätt kassa, men kolla in reflektionen! Det är nästan att blommorna i vattnet känns riktigare än de på marken. Blomreflektionen i vattnet är för övrigt motivet i min nyinlagda banner högst upp på sidan, dock från ett annat foto. Jag har inte helt bestämt mig för om jag föredrar den förra eller inte. Vi får se.

(hmm, kanske borde jag lära mig hur man gör “cuts”, när inläggen blir så här långa…)

]]> http://ingentinget.se/2009/04/01/foto-en-tur-langs-med-river-cam/feed/ http://ingentinget.se/2009/03/31/foto-var-i-cambridge/ http://ingentinget.se/2009/03/31/foto-var-i-cambridge/#comments Tue, 31 Mar 2009 18:31:20 +0000 ria http://ingentinget.se/?p=114 Del två i fotoserien. Våren har kommit! Eller snarare, den har varit här i flera veckor. Snart är det sommar. Häromveckan gick det till och med en fyra-fem dagar utan att vi hade värmen på. Det ni! När man är ute och går eller cyklar kommer det stråk där blomdoften ligger stark, och svarta rabatter och grönt gräs kontrasterar vackert mot blommor i alla världens färger.

Jag blev hemskt glad när jag såg att magnoliorna håller på att slå ut! Tyvärr fick jag ingen bra bild nu när vi  var ute… men den duger i demonstrationssyfte.

Återigen ingen bra bild direkt, men oj vad det blommar i träd och på mark här!

Vårblomma i eftermiddagssol - härligt!

Samma blomma igen, i genomlysning.

Påskliljor finns det i överflöd. De finns verkligen överallt. Till och med i de halvt övergivna blomkrukorna på vår uteplats, trevligt nog. Det finns en mängd olika varianter, ovan ses de vanliga helgula.

Det syns tyvärr inte så tydligt på bilden, men trumpeten är illorange medan kronan är gul. Snyggt!

Häftiga blommor: gul trumpet och vit krona.

Härnäst: En tur längs med floden Cam

Denna lilla anddam hälsade på under sittvilan vid andplatsen (den ligger mycket lägligt, bredvid bro och sluss och glass/dryckeshus).

Fast snart kallade vattnet igen.

Klia klia…

Jag gillar änder.

Det har ni nog fattat vid det här laget.

Men vi tar en till iallafall. Kolla in reflektionen i vattnet. (gäller de ovan också egentligen, men den här är snyggast!)

Nästa inlägg: Våren i Cambridge, därefter En tur längs med River Cam.

mensvärk usch och fy

dagen den är lång och seg

jag vill ha choklad

Gah.