Det är först nu som jag inser varför Doktorn och Martha bar vallmor i slutet av avsnittet “The Family of Blood“. Nog för att jag förstod att det var någon slags symbol och så, men jag saknade helt referensramarna.
Nu undrar jag om inte tidpunkten som pojken såg var klockan elva? Får ta och leta upp avsnittet och kolla (om ingen annan vet?). Det vore himla snyggt, faktiskt.
Nu när man bor i ett land där krig länge varit mer av en verklighet än vad det är för många av oss i Sverige.
In Flanders fields the poppies blow
Between the crosses, row on row,
That mark our place; and in the sky
The larks, still bravely singing, fly
Scarce heard amid the guns below.
We are the dead. Short days ago
We lived, felt dawn, saw sunset glow,
Loved, and were loved, and now we lie
In Flanders fields.
Take up our quarrel with the foe:
To you from failing hands we throw
The torch; be yours to hold it high.
If ye break faith with us who die
We shall not sleep, though poppies grow
In Flanders fields.
“In Flanders Fields”, Lieutenant Colonel John McCrae, 1915.
Mer läsning om Remembrance Day, Armistice Day, Veterans Day och Hågkomstens dag på wikipedia.
På fredag är det Hallowe’en. Jag vet inte vad jag hade föreställt mig, men kanske något mer i stil med våra fina svenska påskkärringar. Söta små barn som går runt och tigger godis. Visst, i halloweenfallet så får man inga fina påskbrev, barnen gör så att säga ingenting för att förtjäna godiset… men inte kan det väl vara meningen att de medelst hot försöker tillskanska sig godis? Va? Var är föräldrarna? Kan de inte hålla ordning på sina ungar? Va? Va? VA?
I tidningarna kan man nämligen läsa om hur polisen kallar in förstärkningar, och hur de lovar att gå runt ute i samhället på fredagnatten för att hålla ordning. De vädjar till ungarna att om ni knackar på hos äldre och de inte har något hemma att ge, för guds skulle skräm dem inte!
Affärerna har mjöl- och äggransonering för yngre personer, allt för att förhindra bus. Vad gör ungarna med mjölet egentligen? Vill jag ens veta?
I måndags när jag var ute och handlare så passade jag på att bunkra upp med godis (choklad och kolor inslaget i papper, allt för hygienens skull) , men efter att ha läst om vad som kan hända om man inte har godis hemma så såg jag igår till att köpa lite mer. Bara utifall att. (Och blir det över så är det bara bra, då kan ju jag och Doktorn smaska med gott samvete.)
Se där! Det funkar! Med hot kommer man långt… Bra att ungarna lär sig det redan i så unga år.
Jag menar, jag har verkligen ingen lust att städa ruttet ägg från fasaden på lördag.
Jahapp, så bra gick det med ett inlägg om dagen. Jaja, jag får väl skriva två idag istället. Till mitt försvar så var igår en seg dag. Vaknade natten till igår med en sådan fruktansvärd huvudvärk, en sådan där där man inte längre kan höra sig själv tänka. Tack och lov hjälpte värktabletterna, och jag somnade om. För att sedan vakna strax innan 12. Behövde väl sova, kanske. Var hemskans stel och hade ont i axelpartiet större delen av dagen. Fick lite massage av Doktorn (tack!) och idag är det bättre.
Pallrade mig iväg och handlade igår, och blev återigen påmind om den engelska artigheten. Framför mig i kassan stod en kvinna, och framför henne en tant äldre dam, som behövde hjälp med att packa och som tog en hiskeligt lång tid på sig. När hon väl var kvar och det var dags för kvinnan framför mig få sina varor scannade, så bad kassörskan så hemskt mycket om ursäkt för att det hade tagit sådan tid. När det var min tur så bad on återigen om ursäkt - när hände detta senast i Sverige? Här bes det om ursäkt, man svarar att det är lugnt, och allt ÄR lugnt. Ingen kvarvarande irritation, för det är svårt att vara irriterat på folk som ber om ursäkt, iallafall när det gäller saker de inte riktigt kan hjälpa. I Sverige hade alla snarare blivit mer och mer irriterade, kassörskan hade varit jättestressad och alla hade varit sura, utan någon tanke på att be om ursäkt. Det är inte första gången detta händer, och ibland har till och med kunden (vars kort kanske strular eller något) bett oss i kön bakom om ursäkt för att det tar så lång tid.
Artighetens land, och jag gillar det.
Jag menar, ska man inte kunna kräva att en blivande svenskalärare* behärskar språket som denne ska undervisa i? Och är en minoritet automatiskt kränkt bara för att de är en minoritet Hur kan det vara kränkande om någon (läs här: läraren) inte lägger märke till ens sexuella läggning, och samtidigt vara lika kränkande om någon (läs igen: läraren) gör det?
Hon var en av de ansvariga för utredningen av denna affär. Hon har inte talat med läraren som anmäldes, berättar hon. För henne var det “glasklart att han var skyldig”. Inte heller talade hon med dem som ville ta honom i försvar, eftersom “definitionen av kränkning är att den som känner sig kränkt definierar om han är kränkt eller inte. Då kan inte ord stå mot ord.”
Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om det hela, men när nu Maciej Zaremba har skrivit så bra så refererar jag er vidare till de redan skrivna artiklarna, Först kränkt vinner och Tyst i klassen. Tredje delen kom idag och är lika läsvärd den, Jaktscener från Lärarhögskolan.
* Ja, så tycker jag faktiskt att det heter.
Apropå hela det här ståhejet med att Nordman vill simulera en häxbränning på scen i melodifestivalen: VARFÖR INTE? Från vad jag har hört, och det verkar faktiskt vara den troligaste förklaringen (jag tar dessutom för givet att någon lyssnat igenom alla bidragen innan de accepterades och har rensat ut de mest “kränkande” bidragen…), så handlar texten INTE om hur bra det var att vi brände häxor, och hur lite värda kvinnor är, etc etc. Så hur är det kränkande? Hur kommer det fördärva våra barn och underminera kvinnornas ställning i samhället? Jag skulle tycka att det är BRA och VÄRDEFULLT när otäcka saker som hänt tidigare men förhoppningsvis inte kommer hända igen kan få komma upp till diskussion. Jag tvivlar på att bästa sättet att hindra att det händer igen (eller liknande saker) är att dölja att det någonsin hänt och försöka skydda barnen från allt som har med det att göra. Hade jag barn så skulle jag tycka att detta verkar vara ett ypperligt sätt att få igång en diskussion med barnen.
Jag måste erkänna att jag funderar lite på hur de föräldrar som ropar varg nu egentligen har uppfostrat sina barn, om de nu är så rädda för att barnen ifråga ska ta efter allt det de ser i en musikshow på tv.
Skulle det nu vara så att hela framträdandet inklusive text faktiskt glorifierar häxbrännandet så är det kanske lite dålig smak av gruppen, men förbjudas? Pfft.
(Sedan kan man ju kritisera att så mycket pengar ska satsas på melodifestivalen - i det här fallet tydligen totalt 120 000 kr, vara 40 000 betalas av SVT och resten av gruppen själva - men det är en helt annan diskussion. Hur mycket kostar inte alla de andra bidragen, månntro?)